Skip to content
Du är här: Hem arrow Litteraturen
En roman som inte är choklad Utskrift E-post
2012-11-25

"Sitt inte här och läs, ge dig ut i solen istället!" Bokslukare kan nog känna igen uppmaningen. Vad den indirekt säger är att läsning inte är en del av livet, utan ett sätt att vägra delta i det. I Jan Kjærstads nya roman "Normans område" diskuteras läsningens betydelse. Den ställs mot kärleken. Måste man välja?

Huvudpersonen John Richard Norman är börshajen som byter yrke till förlagsredaktör efter en svår trafikolycka. Norman blir lika framgångsrik i sitt nya yrke som i det första - han hittar till och med likheter mellan ekonomi och fiktion.

John Richard är uppvuxen på stadsdelen Grünerløkka i Oslo, mellan segelduksfabriken och chokladfabriken. Platserna symboliserar hans föräldrar: pappan som drömmer om resor, om upptäcktsfärder (segel) och mamman i ständigt behov av tröst (chokladen). Den spännvidden måste sonen förhålla sig till. Redan i barndomen börjar han läsa - i hemlighet - och hittar en dag, helt överrraskande, sin pappa på biblioteket.

 
AC Collin bloggar om egenutgivning Utskrift E-post
2012-10-22

Min skrivarpedagogiska kollega, Anna-Carin Collin, bloggar om egenutgivning. Är det bra att göra det själv eller finns det nackdelar?

Läs hennes kommentar till en allt vanligare företeelse här. 

 

 
Ulrika Rosén bloggar Mare Kandre Utskrift E-post
2012-10-12

Image Mare Kandre var en alldeles originell författare, ensam i sitt slag i vår moderna litteratur. Hon gick bort mycket sorgligt och alldeles för tidigt.

Därför blev jag otroligt glad att få läsa min vän, läraren och studerande Ulrika Roséns analys av en av Kandres noveller i samlingen Hetta och vitt (2001). Jag kände att Kandre fick en värdig läsare och uttolkare, en som vågar möta textens innehåll och se vad den erbjuder.

Därför är jag extra glad att Ulrika idag gästbloggar här med sin läsning. Varmt tack, Ulrika!

Kära läsare: njut av en inkännande läsning!



Presentation

”Mare Kandre (1962) debuterade redan 1984 med I ett annat land, och har sedan dess utkommit med ett flertal verk, främst romaner, bl.a. Aliide, Aliide (1991), Quinnan och Dr Dreuf (1994) och Zavier (2002). Kandre ses som en av de mest egenartade författarna i Sverige, och hennes texter rör sig ibland i skräckfyllda och gotiska miljöer. Kandres texter är täta och stundtals svårtillgängliga, men färgrika, gripande och djupa.”

Bakgrund

Så som här ovan beskrivs Kandre 2005 i boken Unga röster Antologi om vår samtida svenska litteratur.  Denna beskrivning av Kandre griper mig djupt. Jag kände henne inte men trots det känns det som om vi träffats här hemma för bara några dagar sedan. Jag väljer därför att ha en beskrivning av en levande person med ett säreget och utmanande sätt att skriva, en som vågar skriva om ting som man i bästa fall medvetet väljer att bortse ifrån.

Novellsamlingen Hetta och vitt

I hennes novellsamling Hetta och vitt tvingas läsaren att se och reflektera över tankar om ett inre främlingskap, om existentiella frågor, kvinnorollen parallellt med en färgstark samhällskritik. Alla dessa frågor är lika aktuella idag som när boken kom ut 2001. Berättelserna träffade mig mitt i solarplexus och jag älskar hela novellsamlingen. Jag har därför valt att studera Kandres sätt att tvinga läsaren till delaktighet i skapandet av novellen. Här finns ingen plats för en passiv läsare då novellerna är fyllda med tomma platser, vilka läsaren själv får fylla. Kandre vägleder mig på ett subtilt och genomtänkt sätt men utan att ge svaren. När en novell slutar fortsätter jag som läsare att skriva klart den, och det känns som om Kandre skulle ha rivit sönder de sista fyra sidorna till förmån för läsarens egna tankar. Tack Kandre, för att du gjort mig till din medförfattare!

 
Ny roman av Lennart Hagerfors Utskrift E-post
2012-10-11

Image Vi möter alla vändpunkter i livet. Vägskäl som får oss att reflektera över tid som varit och tid som kommer.

Huvudpersonen Olof i Lennart Hagerfors roman ”Vägen till Khumbu” markerar punkten för sig själv och andra genom att resa till Mount Everest. Likt många moderna västerlänningar vill han möta och utforska en yttre vildmark för att komma tillrätta med sitt inre: ”Det var nuet och glömskan jag ville åt. Jag sökte medvetet en lögn: att efter mödosam bestigning stanna upp, hämta andan, blicka ned på världen och säga att denna skönhet gör mig tom, men just därför klokare.”

Hagerfors Olof berättar i jag-form om sin resa, men också i tillbakablickar om vad som är upprinnelsen till den. Ett smärtsamt skede – var hade det egentligen sin början? – penslas rent, millimeter för millimeter, såsom en arkeologs lätta handlag vid blottläggandet av benrester. Allt djupare, allt tydligare och allt sorgsnare. Med hot om syrebrist vid varje andetag, med svikande krafter och en miljö där ett felsteg skiljer liv från död borrar sig Olof ned i sina minnesbilder.

Samtidigt kontrasteras hans livshistoria mot andras, i mötena med några av alla de som är på väg uppför eller nedför bergssidorna. En högljudd amerikanska tycks också ställa sig på tredje världens sida mot väst – men den politiska sanningen är inte enkel, tvärtom är den komplex.

Inte minst visas det genom den överraskning som kan vänta en modern svensk läsare under läsningens gång. Vi har förutfattade meningar. De flesta av oss har ett defaultläge vid läsning – och minns att jag nu skrivit det, för jag tänker inte röja hemligheten i förväg. Den är en del av den starka upplevelsen av den här romanen som rör på djupet vid vad det är att vara människa.

Det var inte vad man gjorde utan hur som var viktigt. Att bli en annan handlade om att lyfta fram något inom en själv som tidigare varit nedtryckt, att välja en av de slumrande möjligheter man bar på …

Efter avslutad läsning börjar jag om från början igen. I denna lilla roman finns tankeföda för ett liv. Ärlighet, också när den blir obekväm. Och ett välformulerat och innerligt språk som berör.


Om: 
Lennart Hagerfors är en av våra mest produktiva författare.  Född 1946 i Eskilstuna, bor numera i Stockholm. Han växte upp i dåvarande Franska Kongo, som barn till missionärer. Slog igenom som författare 1985 med ”Valarna i Tanganyikasjön”. Har sedan skrivit flera romaner om Afrika. Hagerfors har varit kritiker i Aftonbladet och Expressen, samt varit redaktör för BLM (Bonniers Litterära Magasin).

Bibliografi:
Grus och vitt linne, 1979
Hjärnbarken tur och retur, 1979
På väg in i femtiotalet, 1979
Morgondag, 1980
Havets öga, 1980
Bortom Mukambo, 1983
Valarna i Tanganyikasjön, 1985
Kongolesen som skrattade, 1987
Sarekmannen, 1989
Livet är det som pågår medan vi sysslar med annat, 1990
Triumfen, 1993
Över bäcken, 1993
Den underbara matresan, 1995
Jag heter Eva, 1995
Lycklig resa, 1996
Drömmen om Ngong, 1998
07.30-05.30, 2001
Afrika, 2001
Längta hem, 2003
Arons knä, 2005
Skrivarkurs för särlingar, 2007
Komma bort, 2009
Mannen på ön, 2010

Priser:
De Nios Vinterpris, 1989
Eyvind Johnsonpriset, 1991
Karl Vennbergs pris, 2010

 
Jag gratulerar Mo Yan till Nobelpriset Utskrift E-post
2012-10-11

Grattis till den kinesiske författaren Mo Yan som får Nobelpriset i år!

Och även grattis till Kristianstadsbladet som prickade snyggt med en presentation av honom idag på morgonen - läs här! 

 

 
<< Första < Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Nästa > Sista >>

Resultat 21 - 25 av 213

Nyhetsbrev






Min varukorg

Varukorgen är tom