|
I april 2009 utkom min roman Mamma minns du mig på Isaberg förlag. ISBN 9176947777
Om boken: Clara står mitt i livet. Hon är ensamstående mamma med snart vuxna barn. En dag börjar hennes mamma, Dagmar, visa tecken på personlighetsförändring. Diagnosen hon får är Alzheimer. I och med detta börjar en lång resa där Dagmars yttre och inre förfall mer och mer blir familjens problem. Sakta förvandlas Clara till en frustrerad och sorgsen förälder till sin egen mamma. Hon får allt svårare att balansera tillvaron. Förutom de praktiska svårigheterna som uppstår runt mamman gör sig en gammal kärlekssorg påmind samtidigt som en ny förbindelse inleds. När Dagmars tabun faller avslöjas också en dramatisk familjehemlighet. Ett utdrag ur romanen: Clara drar inköpslistan ur jackfickan, läser och börjar plocka ned mandariner i en plastpåse. När hon vänder sig om för att lägga dem i vagnen har Dagmar försvunnit till andra sidan montern och står och fyller en påse med potatis. ”Nej, vänta… vi behöver inte potatis, det hade jag med mig!” Hon tränger sig runt till andra sidan. I vagnen ligger också ett knippe bananer och ett tråg importerade jordgubbar. Hon lägger tillbaka frukten. Dagmar blir lång i ansiktet. ”Vad gör du, unge?” ”Vi behöver det inte. Och det blir förstört om det blir liggande.” De går mot mejerivarorna. I alla fall är det vad Clara tror tills hon vänder sig om och ska lägga ned mjölkförpackningarna hon plockat ur kyldisken. Dagmar är borta. För recensionsex av boken vänd dig direkt till förlaget. Bilder för publicering finns att ladda ned här, samtliga filer är i jpg-format. Bokomslag, framsida Författarporträtt1, stor bild Liten bild för webbvisning Författarporträtt2, stor bild Liten bild för webbvisning Boken säljs via de vanliga kanalerna: hos bokhandlare, Adlibris , Bokus samt via denna sajt. Prenumerera gärna på mitt nyhetsbrev (här till höger) för vidare erbjudanden, information och nyheter. *** Några läsarröster om Mamma minns du mig: Tiden som tas ifrån en, som försvinner och aldrig kommer åter som jag tycker går som en röd tråd genom berättelsen, från att Clara är med sin son på vandrarhemmet och tänker att snart följer han inte med längre, tills att hon och brodern sitter i köket med mamman och äter smörgåsar innan flytten till demensboendet. Sista gången, innan något som funnits alltid och självklart plötsligt tar slut. Clara lyckas verkligen vända på situationen. Jag tror att jag kommer att minnas och stärkas av hur hon vände på det, nästa gång jag hamnar i en liknande situation. Malin Eriksson
För mig är det allra, allra starkast att gå in och läsa om Dagmar i jagform. Så oerhört fint du har fångat hennes röst! Jenny Toll |