Skip to content
Du är här: Hem arrow Litteraturen arrow Kenyanske författaren Ngugi Wa Thiong'o
Kenyanske författaren Ngugi Wa Thiong'o Utskrift E-post
2010-10-07

Image"I'm not going to the English language as a beggar. I have my own language. I write in it."

Att inte ge kenyanske författaren Ngugi Wa Thiong’o Nobelpriset i litteratur 2010 betyder bara att man har det kvar att göra. Ngugi har ett omfattande författarskap bakom sig och är en av de drivande kämparna för den afrikanska litteraturens plats i världen.

Den klassresa han själv har gjort från bondpojke, född 1938 i Kenya, till professor i engelska och litteratur vid University of California är smått  fantastisk. Till delar har den sin grund i att han tvingades i exil i början av 80-talet.

Ngugi hörde till dem som fick utbildning, först i Kenya, sedan i Uganda och i Storbritannien. Han har en omfattande verksamhet bakom sig och har skrivit såväl romaner, som essäer, dramatik och journalistik. Ngugi har också varit redaktör för ett antal tidskrifter. Under hela hans liv har akademiskt arbete gått hand i hand med det litterära och politiska.

Redan på 60-talet började han strida för en afrikansk litteratur genom sin On the Abolition of the English Department. Med hopp om att demontera och förändra sättet på vilket man studerade engelska ville han lyfta fram modern afrikansk litteratur. Han såg den tidens utbildning som ett sätt att konservera afrikaner i ett imperialistiskt tänkande och värderande av sig själva.

Han vill istället via afrikansk litteratur definiera den afrikanska identiteten som så länge har lidit av mindervärdeskomplex och talar om den afrikanska renässansen: ”If there is a need for a ’study of the historic continuity of a single culture’, why can’t this be African? Why can’t African literature get at the centre so that we can view other cultures in relationship to it?”

Genom sitt engagemang för de afrikanska staternas frigörelse och skarpa kritik av kolonialvälde och odemokratiska regimer har han tidvis setts som ett hot. I slutet av 70-talet satt han i fängelse i Kenya, en tid som han berättat om i memoarboken Detained: A Writers’s Prison Diary. Under fängelsetiden beslöt han sig också för att överge engelskan som det litterära språket och istället börja författa på modersmålet kikuyu. På toalettpapper skrev han sedan romanen Caitani Mutharabaini (1981), som också översattes till engelska.

Efter att Amnesty jobbat för hans frigivning släpptes han ur fängelset 1978, men stängdes ute från möjligheten att få arbete av president Moi. Under ett besök i England uppdagades att man i Kenya planerade för att mörda honom och hans fru vid återkomsten. Detta ledde till att Ngugi blev kvar, först i Storbritannien , sedan i USA. Ngugi har även en kort tid bott i Sverige: i mitten av 80-talet studerade han film vid Dramatiska institutet i Stockholm.

När hans nästa roman, Matigari, publicerades 1986 försökte presidenten arrestera huvudpersonen. Han tvingades dock inse att karaktären var fiktiv men beslöt då att arrestera boken. Hela upplagan i Kenya konfiskerades i såväl bokhandlar, som i skolor och på förlaget.

De översättningar som gjorts till svenska av Ngugis verk är alla från 70- och 80-talen.

Floden mellan bergen, 1971, Verbum, övers. Philippa Wiking.

En blomma av blod
, 1981, Cavefors, övers. Jan

Upp genom mörkret
, 1981, Corona, övers. Jan.

Djävulen på korset, 1982, Corona, övers. från kikuyu Alexander Muigni.

Om icke vetekornet, 1982, Corona, övers. Torsten Hansson.

Jag gifter mig när jag vill, 1984, Corona, övers. Torsten Hansson.

Läs mer på http://www.ngugiwathiongo.com/

Fotot hämtat från Ngugis facebookgrupp.

Kommentarer
Lägg tillSökRSS
Bara registrerade användare kan skriva kommentarer!

Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved.

 
< Föregående   Nästa >

Nyhetsbrev






Min varukorg

Varukorgen är tom