Skip to content
Du är här: Hem
Recension av Jonas Jonassons roman Analfabeten som kunde räkna Utskrift E-post
2013-09-25
En författare som begriper att underhållning är seriösa grejor är Jonas Jonasson. Med debuten ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” (2009) klev han själv in i våra medvetanden och fick oss att frusta glatt över en lika driven som oförutsägbar historia. Boken blev en storsäljare, inte bara i Sverige utan världen över. I följebrevet till förlaget när Jonasson skickade in romanmanuset till Hundraåringen … gjorde han en jämförelse med finske författaren Paasilinna – och visst finns det likheter, men jag skulle nog säga att jämförelsen är till Jonassons egen fördel. För där Paasilinna med tiden fastnade i maner är Jonasson kreativ och klipsk.

Nya romanen ”Analfabeten som kunde räkna” (Piratförlaget) är ett lika hisnande äventyr. Jonasson skriver med samma tyngd och självklarhet som de riktigt gamla romanförfattarna. Det är inget krångel och texten ställer sig aldrig i vägen för det som ska berättas. Det börjar några decennier tillbaka och rör sig framåt i tid. En tydlig berättarröst tar läsaren i hampan och skildrar välformulerat historien om huvudpersonen Nombeko från Sydafrika. Hon föds i Soweto, startar en tidig karriär som latrintömmare när hon blir föräldralös, blir fängslad av en korkad ingenjör som vill göra atombomber, träffar tre kinesiska flickor ”med vacklande omdöme” och så vidare. Ett normalt öde för en flicka som Nambeko är antagligen att dö ung, men … nu är ju Nombeko inte riktigt vem som helst! Samtidigt – i en helt annan del av världen, nämligen Gnesta – finns Ingmar och Henrietta. Ingmar blir av mycket personliga skäl motståndare till kungahuset. Och snart föds Holgrarna.

Så småningom flätas de bägge trådarna samman och blir en enda, galet rolig historia som inte ska avslöjas.

Berättelsen drivs framåt av karaktärerna som ofta förekommer i par: en korkad och en smart, en balanserad och en obalanserad, en dominant och en undergiven – kombinationer som lätt kan bli dödliga.

Temat är glasklart från början – författarens introduktion och citat i inledningen, tillskrivet Albert Einstein, pekar ut riktningen: ”Skillnaden mellan dumhet och genialitet är att genialiteten har sina begränsningar”. Sättet temat gestaltas på är värt hela läsningen. Fast det är inte bara roligt: läsaren får också en historielektion som en ren sidoeffekt. Men magmusklerna får jobba under tiden.

Om författaren:

Född 1961 i Växjö. Journalist. Bosatt på Gotland. Efter en allvarlig utbrändhet tvingades han lämna mediavärlden efter 20 år. Han sålde allt och flyttade till Schweiz där han färdigställde Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och flyttade sedan tillbaka till Sverige. Boken recenserades inte i riksmedia, men klättrade snabbt på topplistorna och blev 2010 års mest sålda bok i Sverige, 2o11 års mest sålda roman. Översättningarna uppgår till trettiofem språk och en svensk filmatisering kommer till julen i år. Boken vunnit ett antal priser. Jonas Jonasson har efter romandebuten medverkat i Sommar i P1, Sommarpratarna och varit sommarkrönikör i Expressen. Källa: Wikipedia

Om följebrev till förlag:
http://tidningenskriva.se/nyheter/2012/06/foljebrevet-som-fick-bastsaljaren-utgiven/

Författarens webbplats:
http://jonasjonasson.com/

 

 

 

Kommentarer
Lägg tillSökRSS
Bara registrerade användare kan skriva kommentarer!

Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved.

 
< Föregående   Nästa >

Nyhetsbrev






Min varukorg

Varukorgen är tom